Psalmer

De anhöriga kan tillsammans med prästen komma överens om psalmerna. Kantorn svarar för musiken, varför det är skäl att diskutera om de speciella musikönskemålen med denne.

Vid jordfästningen sjungs psalmer ur psalmboken. Vid minnesstunden i församlingens utrymmen kan man även sjunga andra andliga sånger.
Här följer en förteckning över några lämpliga psalmer till jordfästningen. Om de anhöriga orkar lägga sig i valet av psalmer, kan deras budskap trösta vid mötandet av sorgen och hjälpa i livet framåt.

Psalmbokens innehåll är grupperad. Kyrkoårets psalmer "Kristi lidande och död", "påsk" och "alla helgons dag " innehåller lämliga psalmer. Naturligtvis hittar vi i avdelningarna "gravläggning" och "döden och evigheten" begravningspsalmer.

Placering

I kapellet sitter de närmaste anhöriga i mitten av den främsta raden, övriga närvarande kan sitta på valfri plats, önskvärt är att man samlas nära varandra. I kyrkan brukar enligt tradition den avlidnes närmaste anhöriga och släktingar sitta på höger sida bakifrån sett; på den vänstra sidan vänner och arbetskamrater.

Formuläret för jordfästningen

Jordfästningen sker enligt anvisningarna i kyrkohandboken. Formuläret diskuteras med prästen i samband med planeringen av begravningen. Den förrättande prästen svarar för aktens gång och ger klara tecken åt de anhöriga när man skall stiga upp och när man läser högt tillsammans. Om någon av de anhöriga vill läsa bibeltexten skall man avtala det med prästen i förväg. 

Blommor

I Karleby brukar man lägga blommorna när Herrens välsignelse och därpå följande psalm är slut. Blommorna kan även läggas efter inledningsmusiken och före den första psalmen.

De anhöriga lägger först sina blommor. Enligt gammal tradition lägger den närmaste anhöriga sin sista hälsning vid kistans huvudände, närmast hjärtat. Efter de närmaste släktingarna följer övriga släktingar, arbetsgivare, olika samfund och sist vännerna.
Kransarna och blommorna har en kristen tradition och liknelse. Kransen är en symbol för evigheten och blommorna minner om livets förgänglighet.

Blomnedläggarna stiger i tur och ordning till kistan, står stilla en stund varefter någon av dem läser hälsningen. Därefter placeras blommorna vid sidan av kistan. Efter en kort tystnad, vänder de sig mot de anhöriga, bugar och återvänder till sina platser.
Om en större grupp samsas om samma blomsterhälsning, kan man göra så, att några går fram till kistan och de andra står upp på sin plats.

Efter blomsterhälsningarna sjungs en psalm.