Dödsbo och bouppteckning

Delägarna i dödsboet kan tillsammans sköta boets egendom. Då förutsätts det att delägarna är eniga i sina beslut. Bankerna, posten och andra instanser förutsätter en utredning av boförvaltarens behörighet. Om en anhörig fungerar som förvaltare, räcker det med ett personbevis och släktutredning, där släktskapet framkommer.

Boförvaltaren betalar kostnaderna för begravningen ur boets tillgångar. Dessa kostnader ligger i främsta rummet och går före alla andra skyldigheter.

Bouppteckningen bör göras inom tre månader efter frånfället. Ansvaret för bouppteckningen ligger i första hand hos den delägare som förvaltar egendomen, vanligtvis änkan/änklingen.

Till bouppteckningen kallas änkan/änklingen, arvingarna och generella testamentets förmånstagare. Säkraste sättet är en skriftlig kallelse med mottagningsbevis.

Det tar tid att skaffa alla behövliga intyg och redogörelser, så det gäller att börja i tid. Till bouppteckningen behövs ämbetsbetyg från alla orter där den avlidne bott sedan han/hon fyllt 15 år. Arvingarna bör även framgå från ämbetsbetygen. Man kan be om hjälp av pastorskansliet vid skaffningen av ämbetsbetygen till bouppteckningen.

Om boets delägare misstänker att förvaltningen av boet inte sker korrekt, kan han göra en ansökan till Tingsrätten om att förvaltningen av egendomen överlåts åt en boutredare. Det är alltid skäl att överlåta boet åt boutredaren om skulderna överstiger tillgångarna.

Ett exemplar av bouppteckningen skall lämnas till hemortens skattebyrå för beräkningen av arvsskatten.