Portvakt

I engelskan använder man ordet gatekeeping (att vakta portar) i en negativ betydelse. Det betyder att 
någon tar sig rätten att bestämma vem som får och vem som inte får ha en viss identitet eller tillhöra en viss gemenskap. 
Några exempel: Vem räknas som en äkta österbottning? En äkta hurtbulle? En äkta församlingsbo? En äkta 
finländare? I praktiken är detta ett sätt att lyfta sig själv över andra människor och utöva makt över dem.

I söndagens bibeltext lyfter Jesus fram en annan, mer positiv sida av samma ord: en portvakt måste vara vaken, dvs. han är medveten om sin uppgift och vill tjäna sin värd genom den. Även om han blir trött får han inte bli likgiltig och sömnig. Men han behöver inte vara orolig, utan han kan lita på att värden återkommer under natten. 
Förhoppningsvis är vi portvakter i den andra betydelsen. 

 


Martti Laitinen
kantor
Karleby svenska 
församling
martti.laitinen@evl.fi

Mark. 13:33-37

Jesus säger:
”Se till att ni håller er vakna, ni vet inte när tiden är inne. Det blir som när en man har rest bort; han har lämnat sitt hus och låtit sina tjänare ta hand om det, var och en med sin uppgift, och han har befallt portvakten att vaka. Håll er alltså vakna, ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i gryningen eller på morgonen. Se upp, så att han inte plötsligt kommer och finner er sovande. Jag säger till er, och jag säger till alla: Håll er vakna!”