Dödsbo och bouppteckning

Dödsbo och bouppteckning

Delägarna i dödsboet kan tillsammans sköta om boets egendom. Då
förutsätts det att delägarna är eniga i sina beslut.

Bankerna, posten och andra instanser förutsätter en utredning av boförvaltarens behörighet. Om en anhörig fungerar som förvaltare, räcker det med ett personbevis och en släktutredning, där släktskapet framkommer. Släktutredningen beställs från pastorskansliet. Boförvaltaren betalar kostnaderna för begravningen ur boets tillgångar. Dessa kostnader ligger i främsta rummet och går före alla andra kostnader.

Bouppteckningen bör göras inom tre månader från dödsfallet. Ansvaret för bouppteckningen ligger i första hand hos den delägare som förvaltar egendomen, vanligtvis änkan/änklingen.

Till bouppteckningen kallas änkan/änklingen, arvingarna och andra personer som enligt testamentet är förmånstagare. Det säkraste sättet är en skriftlig kallelse med mottagningsbevis.

Det tar tid att skaffa alla intyg och redogörelser som behövs, så det gäller att börja i tid. Till bouppteckningen behövs ämbetsbetyg från alla orter där den avlidne bott sedan han/hon fyllt 15 år. Arvingarna bör framgå i ämbetsbetygen. Pastorskansliet hjälper med anskaffning av ämbetsbetygen till bouppteckningen.

Om boets delägare misstänker att förvaltningen av boet inte sker korrekt, kan han göra en ansökan till tingsrätten om att förvaltningen av egendomen skall överlåtas till en boutredare. Det finns alltid skäl att överlåta boet åt en boutredare, om skulderna överstiger tillgångarna.

Ett exemplar av bouppteckningen ska inom en månad efter bouppteckningen lämnas till hemortens skattebyrå för beräkning av arvsskatten.