Nyheter

Fortsatt positiv bild av församlingarna

Publicerad: 12.02.2018

Timo Myllymäki från TaloustutkimusBilden av församlingarna inom Karleby kyrkliga samfällighet är minst lika positiv som den förra imageenkäten för fyra år sedan påvisade. Fyra av fem invånare som bor på samfällighetens område upplever det som viktigt att höra till församlingen. Andelen som anser medlemskapet mycket viktigt har ökat. Flera än tidigare (51 procent) känner någon församlingsanställd personligen. I landsortsförsamlingarna är man oftare bekant med de anställda än inom stadsförsamlingarna.

- Ju bättre man känner församlingen, desto positivare är inställningen till den, säger forskningschef Timo Myllymäki från Taloustutkimus.

Församlingen upplevs som pålitlig, nödvändig samt varm, barmhärtig och tolerant. Bilden av församlingen som försvarare av de svaga har blivit mera betydelsefull. Församlingen upplevs också mera vardaglig än tidigare, inte längre så högtidlig som under den förra undersökningen.

Imageenkäten som Karleby kyrkliga samfällighet låtit göra är en uppföljning av den undersökning som förverkligades 2013. Resultaten redovisar således även den förändring som skett under fyra år.
Den tvåspråkiga undersökningen förverkligades genom att under oktober-november 2017 per telefon intervjua 750 slumpvis utvalda personer. De som svarade var 15–79-åriga ortsbor, varav hälften män och hälften kvinnor. Undersökningens totala felmarginal är +/- 3,5 procentenheter.
Till samfälligheten hör fem församlingar: Karleby finska församling, Karleby svenska församling, Kaustby och Ullava församling, Kelviå församling och Lochteå församling. Församlingarna är belägna inom två kommuner – Karleby och Kaustby.

Antalet som hör till kyrkan högre än landets genomsnitt

Av befolkningen på Karleby kyrkliga samfällighets område är 80 procent medlemmar i kyrkan, medeltalet i hela landet är 71. Nästan 85 procent av de som svarade på enkäten uppgav sig höra till den evangelisk-lutherska kyrkan.

Tankarna om att träda ut ur kyrkan har bestått: 30 procent skulle inte kunna tänka sig att träda ut ur kyrkan, 47 procent har inte kommit att tänka på saken och 23 procent har någon gång funderat på saken. Av de som inte är medlemmar i kyrkan har 13 procent tänkt på att gå med, fyra år tidigare var deras andel 17 procent.
Av de som inte hör till kyrkan eller som funderat på att träda ur uppgav flest som orsak att de inte känner sig speciellt religiösa. På andra plats uppgavs kyrkoskatten som orsak och näst intill lika ofta kyrkans inställning till olika minoriteter.

- Man träder ut ur kyrkan pga olika syn på samma ärende. Vissa tycker att kyrkan är för tolerant, andra tycker att kyrkan är för intolerant mot sexuella minoriteter, kvinnopräster eller invandrare, säger Myllymäki.

Vikten av att hjälpa har ökat

Av församlingens arbete upplevs olika hjälpuppgifter som de viktigaste, såsom att stöda familjer som behöver hjälp och att hjälpa människor som har det svårt. I jämförelse med undersökningen för fyra år sedan har kyrkans verksamhet för ensamma samt hjälpen åt de fattiga i tredje världen blivit viktigare.
Även underhållet av gravgårdarna, verksamhet för barn och unga samt möjlighet till kyrklig jordfästning anses vara bland de främsta uppgifterna. Uppgifter som berör andlighet upplevs mera sällan som viktiga.

- Kyrkans uppgifter upplevs som viktigare nu än för fyra år sedan, säger Myllymäki.

En femtedel deltar som frivillig

En femtedel av de som svarade deltar minst en gång per år i församlingens frivilligverksamhet. Viljan att delta i det frivilliga arbetet är på samma nivå som under den förra enkäten. En tredjedel vill inte delta i det frivilliga arbetet, 58 procent säger sig vara redo att delta sporadiskt. Även 41 procent av dem som inte hör till kyrkan säger sig vara intresserade av församlingens frivilliga arbete.
Arbete med barn (16 %) och unga (14 %), att hjälpa åldringar (14 %) samt olika typer av talkoarbete (11 %) upplevs som de arbetsformer av frivilligt arbete som intresserar mest.

De unga upplever sig kunna påverka

Av de som svarade och hör till kyrkan anser sig 44 procent kunna påverka församlingens verksamhet tillräckligt. Å andra sidan är 48 procent inte intresserade av sina möjligheter att påverka. De yngsta av dem som svarade på enkäten var oftare än andra av den åsikten att de kan påverka församlingens verksamhet tillräckligt (52 %).

Av församlingens tillställningar deltas det mest aktivt i gudstjänsterna. Invånarna på området deltar i gudstjänster betydligt mera frekvent än landets medeltal. 60 procent av de som svarade deltar i gudstjänsten minst en gång per år, då motsvarande nationella tal är 39 procent.

Församlingssidorna i stadstidningen överlägsen infokälla

Församlingens informering är enligt de svarande öppet; ca 80 procent av de intervjuade var av denna åsikt.
Församlingssidorna i den veckovis utkommande stadstidningen (Kokkola-lehti), som delas ut till alla hem, har bibehållit sin överlägsna ställning som främsta informationskälla. Nästan 80 procent av de intervjuade säger sig få information om församlingen just från Kokkola-tidningen.

Betydelsen av församlingens hemsidor och Facebook-sidor som informationskällor har ökat. Ungefär hälften av de som svarade på enkäten har besökt församlingarnas hemsidor; för fyra år sedan var det endast en tredjedel. Man är också nöjdare med hemsidornas aktualitet, tydlighet och layout. 30 procent av de intervjuade har lyssnat på gudstjänster från någon församling inom Karleby kyrkliga samfällighet via Radio Dei eller nätet.