Stenen

En gång erbjöds jag ett par skor av en vän, efter-som de inte passade på henne. Jag tog dem med hem, och följande dag skulle jag prova dem.  Under min promenad märkte jag ganska snabbt att jag inte kunde använda skorna – de skavde  och hade helt fel form för mina fötter. 

Om jag hade promenerat tillsammans med min vän och hon skulle ha klagat på att hon inte kunde gå med sina skor, skulle jag kanske inte ha förstått henne så bra. Men efter att själv ha gått med  hennes skor på mina fötter, förstår jag bättre.

Ett ordspråk råder oss att gå en mil i någon  annans skor innan vi dömer en människa. Det  
är ett mycket klokt råd. Vi vet aldrig hur en annan människa har det, varför hen handlar eller säger som hen gör - ofta frågar vi inte ens. Därför kan vi heller aldrig döma.

I söndagens text säger Jesus: ”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen.” Den stenen blev aldrig kastad, för när folket hörde Jesu ord gick de därifrån. De insåg att ingen är utan synd – ingen är felfri. Vi ska alltså inte kasta ”dömande stenar” på varandra. Som Jesu efterföljare ska vi istället se på varandra med kärlek, förståelse och med lika värde. 

Gör som folket som lyssnade till Jesus: Låt din sten bli stenen som aldrig blir kastad! 

Annica Smeds 
församlingspastor  
Karleby svenska församling
 

Söndag 28.6
Johannes 8:2–11

Tidigt på morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade. De skriftlärda och fariseerna kom då dit med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom och sade: ”Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. I lagen föreskriver Mose att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?” Detta sade de för att sätta honom på prov och få något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och ritade på marken med fingret. När de envisades med sin fråga såg han upp och sade: ”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.” Och han böjde sig ner igen och ritade på marken. När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. Jesus såg upp och sade till henne: ”Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?” Hon svarade: ”Nej, herre.” Jesus sade: ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.”