Efter begravningen

När begravningen är över är det dags att skaffa gravminnesmärke och göra bouptäckningen.

Gravminnesmärke och gravvård

Man brukar skaffa ett minnesmärke till graven. Det kan vara en traditionell sten, ett kors eller en skulptur. Församlingen förutsätter inte, att man skaffar ett minnesmärke, och det är inte heller bråttom att skaffa ett sådant.

Före anskaffningen bör man utreda storleken och vilken stil som passar. I begravningshandlingarna kan man se vilka anvisningar som finns för området där graven är belägen.

Vid gravläggning i en gammal släktgrav bör de anhöriga avtala med församlingen om hur eventuell flyttning av minnesmärke eller kantstenar kan göras.

Från begravningsplatsens kontor kan man skaffa ett vitt träkors med den avlidnes namn som ett tillfälligt minnesmärke på graven.

De anhöriga ansvarar för vården av gravplatsen. De kan göra det själva eller ge vården i uppgift åt församlingen. De anhöriga skall under maj-september månad inom 14 dagar avlägsna de blomsteruppsättningar som lagts på graven vid begravningen. Därefter har församlingen rätt att avlägsna dem. Under övriga månader ska blomsteruppsättningarna avlägsnas inom 30 dagar.

Karleby kyrkliga samfällighet har en gravvårdsfond, som mot ersättning åtar sig vården av graven årsvis eller för en längre period. Avtal om gravskötsel kan ingås på kyrkliga samfällighetens ekonomikontor.

Dödsbo och bouppteckning

Delägarna i dödsboet kan tillsammans sköta om boets egendom. Då
förutsätts det att delägarna är eniga i sina beslut.

Bankerna, posten och andra instanser förutsätter en utredning av boförvaltarens behörighet. Om en anhörig fungerar som förvaltare, räcker det med ett personbevis och en släktutredning, där släktskapet framkommer. Släktutredningen beställs från pastorskansliet. Boförvaltaren betalar kostnaderna för begravningen ur boets tillgångar. Dessa kostnader ligger i främsta rummet och går före alla andra kostnader.

Bouppteckningen bör göras inom tre månader från dödsfallet. Ansvaret för bouppteckningen ligger i första hand hos den delägare som förvaltar egendomen, vanligtvis änkan/änklingen.

Till bouppteckningen kallas änkan/änklingen, arvingarna och andra personer som enligt testamentet är förmånstagare. Det säkraste sättet är en skriftlig kallelse med mottagningsbevis.

Det tar tid att skaffa alla intyg och redogörelser som behövs, så det gäller att börja i tid. Till bouppteckningen behövs ämbetsbetyg från alla orter där den avlidne bott sedan han/hon fyllt 15 år. Arvingarna bör framgå i ämbetsbetygen. Pastorskansliet hjälper med anskaffning av ämbetsbetygen till bouppteckningen.

Om boets delägare misstänker att förvaltningen av boet inte sker korrekt, kan han göra en ansökan till tingsrätten om att förvaltningen av egendomen skall överlåtas till en boutredare. Det finns alltid skäl att överlåta boet åt en boutredare, om skulderna överstiger tillgångarna.

Ett exemplar av bouppteckningen ska inom en månad efter bouppteckningen lämnas till hemortens skattebyrå för beräkning av arvsskatten.