Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Kaisamari Hintikka och Kyrkans Utlandshjälp vädjar för vapenvila i Gaza
Bild: Kirkon kuvapankki
Det är med tungt hjärta och djup oro som vi har följt upptrappningen av våldet i Israel och Palestina. Den pågående konflikten kan i värsta fall leda till ett regionalt krig. Det internationella samfundet bär ett tungt ansvar för situationen, eftersom ansträngningarna för en varaktig fred som skyddar båda parters rättigheter har varit blygsamma och otillräckliga under de senaste åren.
De attacker mot Israel och civila som Hamas inledde lördagen den 7 oktober 2023 var tydliga brott mot internationell rätt. I attacken dog 1 200 personer och Hamas håller fortfarande 238 personer som gisslan. [1] Attackerna och det fortsatta hotet om våld förstärker den historiska erfarenheten och rädslan för storskaligt våld bland judar som bor såväl i Israel som utanför.
Israel har inlett ett omfattande motangrepp i Gaza. Bombningarna har redan krävt mer än 11 000 liv, av dem är över 4 500 barn. [2] Mer än 1,5 miljoner människor har tvingats fly från sina hem och desperat sökt skydd i FN-anläggningar, sjukhus, skolor, moskéer, kyrkor och andra civila byggnader. Det finns ändå inga säkra platser för civila i området på grund av de israeliska attackerna. För palestinierna är bombningarna av Gaza en fortsättning på årtionden av ockupation, våld och flyktingskap.
Som framlidne president Martti Ahtisaari sade: "Fred är en fråga om vilja". Det internationella samfundet måste rikta in sig på att hitta och stöda denna vilja hos parterna i konflikten. Det första steget mot fred är en vapenvila.
Vapenvilan behövs utan dröjsmål för att göra det möjligt för det humanitära biståndet att nå fram och för att skydda civila. Enligt FN har över hundra hjälparbetare dött. Det är fler än i någon annan konflikt. [3] En vapenvila skulle också skydda biståndsarbetare.
Att följa den internationell humanitära rätten är ett krav som gäller båda parter. Att följa reglerna för krigsföring motverkar att hämndspiralen fördjupas och främjar slutligen förutsättningarna för en fredlig lösning.
Vi vädjar för att Finland aktivt verkar för att få tillstånd en vapenvila, få i gång en fredsprocess och garantera att det humanitära biståndet når fram. En hållbar fred kan bara nås med rättvisa lösningar som beaktar alla parter i konflikten och garanterar att mänskliga rättigheter för alla som lever i området.
Vi ber att Finland som en del av det internationella samfundet verkar för att båda parter i konflikten till sin del möjliggör att det humanitära biståndet når fram och följer internationell humanitär rätt.
De är oerhört viktigt att Finland starkt försvarar den internationella humanitära rättens ställning och bindande karaktär. Finland och det internationella samfundet borde göra allt för att minska de civilas lidande och så att den humanitära hjälpen når fram. Vi får inte tyst följa med från sidan utan nu är det dags att agera för att minska människors lidande.
Tapio Luoma, ärkebiskop av Åbo och Finland Kaisamari Hintikka, biskop i Esbo stift och ordförande för Kyrkans Utlandshjälps styrelse Tomi Järvinen, verksamhetsledare för Kyrkans Utlandshjälp
[3] UN honours 101 staff killed in Gaza conflict | UN News
Text: Kyrklig tidningstjänst
2023-11-17 13:58:00.0