Förnyelsen av kyrkolagen ger kyrkan och församlingarna mer effektiv administration

Strukturen i kyrkans lagstiftning blir tydligare och mera konsekvent

I den nya kyrkolagen finns 13 kapitel i stället för 26 i den nuvarande och i den nya kyrkoordningen 12 kapitel i stället för 23. Ändringarna är till största delen lagtekniska till sin natur.

Kyrkans nya lagstiftning innehåller också en del betydande innehållsmässiga ändringar. 

– Underställningsförfarandet försvinner ur kyrkans administration i linje med utvecklingen i den allmänna förvaltningen, säger ecklesiastikrådet Pirjo Pihlaja.
– Samtidigt blir bestämmelserna om ändringar i församlingsindelning och grundandet av kyrkliga samfälligheter tydligare och processen blir mera enhetlig, och församlingsmedlemmarnas deltagande- och påverkansmöjligheter blir bättre.

Bestämmelserna om skyddet av personuppgifter blir också mera precisa, förklarar Pihlaja.

Nya lagar som tillämpas är arkivlagen och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. I kyrkolagen finns nya bestämmelser om elektroniskt beslutsförfarande.

Församlingsmedlemmars deltagande- och påverkansmöjligheter skrivs in i lagen

I nya kyrkolagen finns bestämmelser om församlingsmedlemmars deltagande- och påverkansmöjligheter. En församlingsmedlem har rätt att delta i församlingens verksamhet och påverka dess beslutsfattande.

– Kyrkofullmäktige och församlingsrådet ska se till att det finns mångsidiga möjligheter till deltagande och påverkan. Församlingen måste också informera om hur man kan delta i och påverka beredningen av beslut, säger Pirjo Pihlaja.

Man kan främja möjligheten till deltagande och påverkan genom att ordna diskussions- och hörandetillfällen och genom att utreda församlingsmedlemmarnas åsikter innan man fattar beslut. Församlingen ska meddela den församlingsmedlem som gjort ett initiativ om vilka åtgärder den vidtagit utifrån initiativet.

Unga påverkansgrupper blir obligatoriska i församlingen. De som väljs till gruppen ska vara konfirmerade församlingsmedlemmar under 29 år. Påverkansgruppernas uppgift är att påverka beredningen av frågor och beslutsfattandet, och att delta i planeringen av församlingsverksamheten och dess genomförande.

Plan för skötseln av begravningsplatsen blir obligatorisk

I kyrkoordningen införs en ny bestämmelse om plan för skötsel av begravningsplatsen. Man måste göra upp en plan för skötseln där man definierar vilken grundläggande skötsel som församlingen ska genomföra och presenterar årliga skötselåtgärder för begravningsplatsen och vilka underhållsarbeten som ska göras på längre sikt.

– Avsikten med bestämmelsen är att klargöra skötselansvaret mellan församlingen och innehavaren av gravrätten och att införa mer planmässighet i skötseln av begravningsplatsen. Förhoppningen är att skötselplanen främjar underhållet av begravningsplatser som kyrkliga kulturmiljöer, förklarar Pihlaja.

Behörighetskrav på församlingsanställda begränsas till vissa uppgifter

Kapitel 6 i nuvarande kyrkolag överfördes nästan som sådan till en lag om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan. I lagen om tjänsteinnehavarare tillsatte man ändå en bestämmelse om opartiskt bemötande och diskrimineringsförbud. Bestämmelsen motsvarar den bestämmelse om opartiskt bemötande och diskrimineringsförbud som finns i arbetsavtalslagen. Kravet på opartiskt bemötande är till sin natur allmän.

I den nya kyrkolagen begränsas ändå kravet om att tjänsteinnehavare måste vara medlemmar i kyrkan till vissa bestämda uppgifter då de tidigare har gällt alla tjänsteinnehavare. Man måste motivera varför anställningen förutsätter medlemskap i kyrkan och konfirmation. Kraven utvidgas till att gälla också arbetsavtalsförhållanden.

Församlingen, kyrkliga samfälligheten, domkapitlet och kyrkostyrelsen kan anställa endast en konfirmerad kyrkomedlem i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande om uppgiften hör samman med gudstjänstlivet, diakoni, fostran, utbildning eller själavård. Behörighetskravet rör också vissa andra uppgifter som innefattar representation.

En fadder räcker vid dop

Enligt nya kyrkoordningen ska en person som döps ha åtminstone en fadder som är konfirmerad kyrkomedlem som bekänner sig till evangelisk-luthersk tro. Tidigare har det krävts två faddrar men med kyrkoherdens tillstånd har det räckt med en.

Det sker också ändringar i kyrkolagen om upprätthållandet av kyrkböcker och regioncentralregistren. Bestämmelserna om behandling av personuppgifter inom diakonin preciseras. Nytt är att arbetsordningen för kyrkofullmäktige som styr församlingens eller den kyrkliga samfällighetens förvaltning, kyrkorådets reglemente och direktionernas reglementen sammanförs till en enda förvaltningsstadga.

Text: Kyrklig tidningstjänst